2009-11-28

Tina köttbullar

När jag var liten hade mina föräldrar regeln att jag var tvvungen att prova all mat. Och om jag efter att provat inte gillade det så var det kunde jag få köttbullar istället.
Jag tror det var en bra idé. Jag vågade prova lite mera ny mat, eftersom jag visste att jag kunde retirera till de trygga köttbullarna om jag blev skrämd. (Jag ska väl inte säga att alla middagar var lugna och utan konflikter kring maten, men jag tror att de var lite bättre iallafall.)

Ett problem med att tina köttbullarna är att det kan bli lite torra om man tinar dem i micron. Jag hade några rådjursköttbullar i frysen. Rådjur är ju ganska torra till att börja med.








Så jag hade en idé. Frikadeller blir ju lättare saftiga eftersom de kokas i vätska.
Och planen var att ha ris till köttbullarna.

Kan man tina köttbullar ovanpå kokande ris?

Så först tina köttbullarna lite, bara lite.
Sen lägger man dem ovanpå det kokande riset de sista fem minuterna sådär så får de ång-värmas den sista lilla biten upp till varmt.




Jag råkade värma köttbullarna lite för mycket först, så det var ganska så varma. Så att värma dem ovanpå riset var lätt. Fast principen fungerande bra. Köttbullarna var ganska så saftiga.




Nästa gång ska jag bara värma dem lite först, innan ångkokningen.

/L

PS. Min kamera blev full idag. En halv GB mat-bilder sen slutet av augusti.

2009-11-22

Ragu

För ett tag sedan skrev Gitto om "Bakfyllebolognese". Idén är att, när man vaknar lite trött och seg stoppar man allt i en gryta, somnar om. Och när man vaknar igen är maten klar.

I lördags bestämmde jag mig för att testa min egen variant.
Så jag ställde mig och skar ner ett kilo högrev i små, små bitar.
Jag gjorde små "köttstavar", ungefär som gurkstavar fast rödare. Sen var det bara att skära några stavar i smala skivor. Med en tillräckligt smal kniv.








Det var en bit högrev och en bit märgpipa. Det
fetare var det godare...
Och dessutom en bit fläskkarré också. Att blanda gris och ko brukar vara en bra idé. Vilket jag förstärkte med lite bacon. Och några morötter och en bit rotselleri fick ligga med, och koka sönder helt.

Gitto föreslog att bryna köttet, så det gjorde jag.



Det tog blev fyra omgångar innan jag hade brynt allt ordentligt. Vid det laget hade mina glasögon blivit ganska nedstänkta från pannan.

(De vita fläckarna är alltså fett. Erkänner dock att bilder inte är helt orginal.)


Sen fick det puttra i den stora syltgrytan några timmar. Tillsammans med en ordentlig klunk grädde.




Enligt Gitto ska man sedan mosa de nu nästan helt sönder-kokta köttbitarna. Med till exempel en potatismosare.

Först en bild innan. Snygt röd, av den tomatiga oljan som lagt sig på ytan.





Sen efteråt, en helt annan färg och struktur.





Sen är det bara att koka lite pasta, låta det goa ihop sig med såsen och servera.



Jag brynte ju bitarna ambitiöst, så alla små bitar hade tydlig stekyta. Och det spelar ingen rull, hur länge man än kokar kött så kommer stekytan ändå ha ett ordentligt tuggmotstånd.
Nästa gång ska jag nog steka löken och baconet ordentligt, inte köttet. Det ska bara koka så det lättare kokar sönder.


Sen när man väl ätigt är det bara att stoppa in resten i frysen såklart. Så man har en massa fler goda middagar framöver.



/L


2009-11-08

Tomatkokt revbensspjäll

Igår läste jag om Gittos lågtemp kokta fläsk. Så när jag, efter jag bytt till vinterdäck, hittade tjockskurna revbensspjäll på Ica tänkte jag göra något liknande.
Fast när jag hade nått mitt kök hade jag ändrat mig, det skulle bli tomat-barbequeue kokta revbensspjäll.

I en gryta hamnade revbensspjällen, en halvflaska dassigt rosévin och en burk passerade tomater. (Om man skulle upptäcka att de passerade tomaterna hemma är slut, går det att rädda om en burk körsbärstomater.)

Jag hade idé om att man skulle ha ett "glapp" mellan fläsket och kastrullbotten, så att det inte skulle bränna vid. Jag använde några skedar.


Sen släppte jag ned revbensspjällen och alla kryddor jag kunde komma på. Chili, kanel, korriander, salvia, dragon.



 Sen när det fått koka en tid, sådär två timmar så tog jag ut köttet så fick det ligga till sig lite.
 




Och så kunde kokspadet få en bra chans att koka ner lite lagom.
 

Sen när det hela började bli klart så skar jag ner revbenen och slängde ner dem i en stekpanna.


Så de fick stekyta.


Sen är det bara servera

Och njuta!
/L

2009-11-02

En vanlig thaikyckling

Jag har hittat en videoblog som jag följer
http://www.youtube.com/user/PailinsKitchen

Idag blev jag inspirerad att göra kyckling i kokosmjölk. Som "vanligt" egentligen.



Jag hällde en halvliter kokosmjölk i en kastrull. Enligt Pailin ska man koka kokosmjölken tills den separerar. Vilken inte hände dom tio minuterna jag orkade vänta. Så jag användes hennes alternativa metod, man fräser curryn i olja, får ut smakerna i oljan. Och häller ner det i kokosmjölken.

Jag hade en liten bit vitkål i kylen, så den fick åka med i grytan. Tillsammans med ett par finskurna morötter. Och två hela Bird Eye Chili, i bitar. (Jag har en gammal burk Bird Eye Chili som jag fick av en vän för ett tag sedan. Den har tappar mycket i styrka sedan dess.)



Galangal är en viktig krydda. De brukar vara lite svåra att lagra färska, så jag har mina i frysen. Idag provade jag att skiva den med min kära mandolin. Väldigt jobbig, men tunna, snygga, skivor blev det.




Och dessutom fyra finhackade blad kafir lime.

Jag fördrar att fräsa kycklingen (1kg). Det är inte traditionellt thai (tror jag), men det lite extra smaken gillar jag.

 

Sen fick allt koka ihop en stund, medan riset kokade.
 


 


 

Och chilin hade verkligen tappat smak. Den var lite småstark.
Fast när jag använde den första gången gjorde jag en tomatsås kryddad med en chili, utan frön. Eftersom det bara var ett tunnt lager sås på pizzan gick den att äta, men det brände lite på tungan.
Nu, 1½ år senare, två hela frukter och "stark", men pappa hade ätit curryn. Någon som vet hur man bäst långtidsförvarar chili? Eller ska man helt enkelt konsumera den snabbare, så den inte blir gammal?

Hursom
/L

2009-11-01

Brässerade älgköttbullar

I veckan hittade jag älgfärs i affären. Så jag slog till.
Idag gjorde jag köttbullar av det. Brässerade köttbullar. Eller brynta frikadeller som man också kan kalla det.

En sak att tänka på med älg är att det är maget kött. Det är lätt att koka torrt. Så planen här är att koka det i vätska, fet vätska, så att det inte blir torrt.

Så jag började med något att koka bullar i, en schysst svampsås.

En näve torkad trumpetsvamp, lite extra torkade äpplen, timjan. Koka allt en stund i lite grädde.
Och man har en o-rädd svampsås klar!

Sen är det dags att trilla köttbullar.

 Och bryn dem alla i en panna.


Sen, varefter det börjar se brynt ut häll ner omgång efter omgång i såsen. (Jag stekte mitt dryga halvkilo i tre omgångar.)
 

Sen när det gått koka en stund är det bara att servera. Med t.ex. abbiori ris.




Gott
/L