Kyckling från Smakriket

I helgen var jag Smaklust-mässan [1], [2] i Tanto. Det var en väldans massa folk där. En väldans massa folk. Jag antar det var det bra söndags-vädret som fick ut alla människorna tyckt att vädret fredag/lördag var lite för tråkigt för att gå dit.

När jag kom dit hade tyvärr Bröd-Martin redan hunnit med en knapp halvtimma av sin show. Brödet var redan bakat och han höll på att sumera. Flopp. Men jag fick iallafall en liten burk äkta "Bröd-Martin-surdeg". Nu kan jag baka kändisbröd!

Förutom lite surdegsbas fick jag med mig hem två små burkar med ost och en gigantistk kyckling. Från en gård i Skåne köpte jag en hel kyckling på stängningsdags-söndags-rea. En bjässe på drygt tre kilo!

Efter lite grubblande av vad jag skulle göra med denna bjässe kom valet till klassisk helstekt i ugnen med "stuffing". Fyllingen har poängen att kycklingen tvingas att stekas utifrån, inte innifrån genom de luftiga hålet i mitten. Jag har lärt mig att man ska ha varm fyllning, då går det snabbare.


När jag letade efter något till fyllning i kylen hittade jag lök, morot och ett par stjälkar selleri. De fick fräsas tillsammans en stund. Krydda med timjan och med salvia. (Man kan blanda ihop burken med salvia, och utan salvia, den som numera innehåller hel, torkad piri-piri. Det är ganska svårt att plocka borta alla. I praktiken märker man sen när man äter att några fick koka med, och den där som jag svalde hel märktes tydligt.)


Dessutom en deciliter hela rågkorn och en del vatten som fick koka en kort stund. Tillsammans med några torkade aprikoser. Till detta, för att verkligen  överdriva, hade jag ett litet torrt bröd sen förra veckan som aldrig hade blivit uppätet. Det blev små brödkuber.

Sådär, nu har jag säkert mer än dubbelt så mycket fyllning som jag trycka in i kycklingen utan att den sprängs.

Helt rätt, ungefär hälften gick in, resten fick vara kvar utanför, annars hade det gått illa. För att det inte skulle läcka ut allt för mycket tog jag bomullssnöre och drog igen hålet.  (Kycklingskinn kan man ganska lätt tvinga ett snöre genom. Bara lägg snöret emot och tryck igenom med en bred provnäl, eller en smal skruvmejsel.)

In i ugnen på 150-175 sådär och gå och gör något annat en 1-2 timmar.
(Först hade jag aluminiumfolie över för att kycklingen inte skulle bli för bränd, fast den tog jag bort efter ett tag för att det skulle blir någon färg åtminstånde. Nästa gång börjar jag nog utan folie, och tar dit den när det behövs.)

När kycklingen väl börjar verka klar är det bara att börja äta.

Tänk dock på att kycklingen kommer läcka köttsaft när man väl börjar skära i den. Jag upptäckte när jag ätit klart att så var fallet. Sen fick jag tvätta bänken, golvet och inuti alla lådorna...

Och en hel del matlådor blev det också.

/L

Pasta med sardeller och tomat

Jag har en sardell period just nu. Spännande smak. Salt. Fisk. Kanske "buljong"?
Jag vet inte riktigt. Men gott är det.


En klassisk pasta rätt i Italien verkar vara sardeller och pasta. Och ofta lite till, men bara lite.

Dagens variant har nog lite mycket ingredienser för att vara riktigt renlärigt avskalad.

Först fräsa lite lök (tillsammans med lite grov-malen chili och lite dragon).

Sardellerna såklart. 5-8 stycken.
De blev finhackade och åkte ner tillsammans med löken. (Man kan se små beiga fläckar i bilden.)


Sen, lite krutonger. Jag hade lite bröd som blivit lite torrt. Hacka, bryn lite i oljan.

Tomater. Aldra helst ska man ju ha har hela cocktail-tomater, men hackade vanliga fungerar ganska bra.

(När tomaterna släpper vätska i värmen kommer de torra brödbitarna att ta hand om vätskan. Och hålla resultater ganska torrt.)

 

Puttra ihop lite.

Vänd sedan ner den kokade pastan.
Egentligen borde man ha spagetti till detta. Men jag hade färska Udon nudlar som närmade sig bäst-före, så det blev o-ortodoxt. Fast det fungerade.

Sardellerna sög fast sig till krutongerna. Så när man åt en kom det en dos tomat-sötma blandat med fisk-sältan. Gott! Speciellt med riven parmesan på.

/L

Kantareller!

Efter att ha läst om att det finns kantareller, nu efter regnen, i skogarna. Så idag tog jag och åkte ut i skogen. Till backar med ek och hassel. Det borde väl vara rätt?
Och det var det. Vid kanten av några åkrar under några ekar; där! Där under gräset! Det är något gult-blekt där!
Och sen började det.
Jag började se svampen. Svampsinnet vaknade.
Efter en stund hade jag samlat in ett halvkilo kantareller, och en ganska okej Karl-Johan.

Jag fin-skivade Kallen och en del av kantarellerna. Ungefär lika delar. (Resten av svampen hamnade i frysen.)

 

 

Först hackade jag en lök och fräste lite lätt. Sen åkte svampen i. Eftersom den var så mycket skär-yta på svampen släpte den en massa vatten. Så det tog en stund att koka bort.

Sen när svampen börjar blir lite fräst, tillsätt grädde, mjölk och vatten för att få till en lagom stuvning.

Kanske servera till en biff?

Den finskivade svampen hade en massa smak, men lite mindre "svampkänsla" än svamp i större bitar. På gott och ont.
/L

Stekt finhackat kött,

I Hötorgshallen finns ett av mina favorithak för att få en god macka. Gazelle.
De var ursprungligen en marokansk köttbod. Men med tiden har de insett att det var mer lönsamt att sälja maten tilllagad än rå.Så numera säljer de nordafrikansk lunchmat.

Min personliga favorit är macka med kött i. Det finns tre sorters kött. Lammstek som nästan fått smälta i ugnen. Lammkorven merguez. Samt stekt kyckling. Finskuren kyckling, små kuber om 3-5 mm stekt med chili, lök och kryddor.

Jag hade ett sug på något sånt. Men Ica hade inga kycklingar. Det bästa jag hittade var picnic bog. Inte direkt det traditionella köttet i nordafrika, men, men.

Skär ner det kött du hittar till samma storlek som singel, grus.

Jag tyckte dessutom att lite aprikoser skulle vara ett bra tilllägg för lite extra sötma. Köttet och aprikoserna fick fräsas ihop med kryddorna. Först, i oljan, kom den en ordentlig dos chili. Numera använder jag oftast den grovmalda varianten, den är lättast att dosera. Dessutom blev kryddorna ordentliga doser mynta, kanel, korriander och spiskummin.

Sen behövs det ju lök, en massa lök.
Hackad så där lagom grovt så den får en trevlig textur i munnen.
Den fick fräsas i woken vid sidan av.

Efter ett tags stekning såg det lite tort ut. Så jag bestämmde att en hackad tomat var nog precis rätt. Lite extra vätska. Lite extra sötma och smak.

Till slut blev det en riktigt god middag.

/L

Riktig tomatsås

För att hantera hettan fortsätter jag att försöka komma på mat som inte känns för tung i värmen. Idag blev det en klassisk italiensk tomatsås.
Tomater, som får koka ner till en bra sås.

Jag började med 6 tomater. I ett ryck av ambition skalade jag dem.
(Skålla, rispa skalet med kniv, riv av.)

Det fick koka ett tag. Kryddat med basilika och lite av min fantastiska anjovis-pasta fick det koka ett tag. Efter lite avsmakning salt, lite vinäger och lite socker. (Svenska tomater är sällan lika söta som italienska.)

För att toppa tomatsåsen tog jag till oliver. Urkärnade fyllda med ansjovis.

 

 

Sen är det bara att hälla ner pastan och blanda.

 

 

/L