Flankstek för svensexa

Nyligen skulle min kamrat Patrik gifta sig.

Såsom traditionen påbjuder arrangerade vi kamrater en svensexa. Vi hade en lovande plan: Patrik skulle få pryda sig i en Robin Hood-dräkt, skjuta pilbåge och göra “roliga” uppdrag bland den civila, oskyldiga, befolkningen. Sen en vi uppsamling för middag.

När jag och Mersan planerade middagen sa han “Gör något enkelt. Köp skivad fläskkarré och färdig bea. Så kör vi pommes i ugnen.” Någonstans var det nått som skar sig lite lätt i hjärtat på mig. “Så kan man inte göra!” Jag har blivit anklagad för att vara knäpp förut...

Så jag hade en middag för nio hungriga grabbar efter en dags äventyr framför mig...

Helt enligt plan åkte jag till City Cross, fast med en egen inhandlingslista. Och där fanns ju flankstek i kyldisken. Nu började en plan forma sig. Grillad flankstek, rödvinssås och polenta. Flanksteken kan grillas utan krusiduller, polenta kan man lätt göra enligt storköksmetoder i ugnen och rödvinssås kan göras i förväg och bara värmas.


Så dagen innan var alltså dagen S. Såsdagen.

Hacka fyra gula lökar fint, fräs tillsammans med timjan, rosemarie och nästan lika mycket rökt sidfläsk. När det fräst tills du inte vågar med, alltså helst sådär 15-30 minuter, tillsätt en genrös dos senap och börja hälla i vin. Sådär drygt en liter eller så. Och kanske en buljongskvätt. Låt det koka i lugn och ro under lock i minst en halvtimme. Sen kan man dofta över lite vetemjöl och hälla i vispgrädde, iallafall ett par tre deciliter, om inte en halvliter.

Sen får kocken paus ett tag, låt det koka en halvtimme eller mer. Lite beroende på hur långt det är kvar av kvällens brittiska deckare på TVn. Häll upp i plastburkar, in i kylen. Knappt 2l blev det.


Sen inföll själva svensexan. Upphämtning. Robin Hood-dräkt. Gokart. Bågskytte. 

Medans Patrik fick göra roliga uppdrag på stan åkte jag och Mersan i förväg och förbereda. Jag packade upp maten. Fem hela flankstekar, 1kg polenta och nära 2l rödvinssås.

Som sagt: Polenta-time!

Jag lärde känna polenta när jag åkte skidor första gången i italienska alperna. Lunchresturangerna hade ofta Salcicca con polenta. Här var det tydligt att polenta borde egentligen vara alla skolmattanters våta dröm. Polenta som serverades borde haft ungefär det här receptet:

• Blanda polenta, kallt vatten och lite ost en stor kantin.
• Stoppa in kantinen i ugnen.
• Fika två timmar.

Så vi föjde det receptet, frånsett att vi inte hade någon ost. Och inget kaffe. Fast det fanns öl i kylen.

Det blev bra. En fast gul kaka. Hade det varit på en stilig resturang hade den sedan hamnat på grillpannan en kortare tid för att se riktigt snygg ut. Men sånt skippade vi idag, den serverades “au naturel”.

Flanksteken blev, planmässigt, grillad.
Bara salta och peppra på båda sidor. (Gnugga in kryddorna.)
Lägg på grillen, vänd efter någon minut. Skär i skivor och servera.


Flanksteken blev bra med en lagom arbetsinsats.

Mobilkameran skapade en ljussättning matchande vilken 70-tals
matreportage som helst. Så tänk er lite "mindre bruna" färger...

Det var en lyckad dag, en lyckad kväll. En lyckad middag.

/L

Fast godast var nog rödvinssåsen. Såpass
att somliga ersatte efterrätten med mera sås...

Brässerad flankstek

Förra veckan höll jag fortfarande på att bygga hos förälderarna. På torsdagen skulle jag in till stan, så mamma sa “kolla om du hittar något trevligt i Hötorgshallen till middag”.

Där någonstans föddes middagsidéen. Jag har läst en hel del senaste tiden om flankstek, det verkar vara en populär styckningsdetalj i blogsammanhang. Gitto hade ju lärt mig att Hötorgshallen var en bra källa till flankstek, Latinamerikanska Livsmedel har det i sitt sortiment.

Väl åter packade jag upp flanksteken. Jag var lite imponerad av formen, iallafall på just den jag fick hem, den ser ut som en stor flundra. Om man följer riktningen på fibrerna ser det ut som en romb, som ett ruter i en kortlek. Jag hade inga konkreta planer i förväg på vad jag skulle göra av steken. Min plan var snarast att surfa efter inspiration. Men föräldrarnas ADSL modem hade dött, så tji fick jag. Jag hade dock lite vagt minne av när Griskindspatrik gjorde flankstek, fast ganska vaga minnen...


Min plan var att brässera: Bryna ordentligt i en varm panna. Häll på såsen, in i ugnen i fem minuter. Klart!


Alltså, först gjorde jag en rödvinssås.


Hacka en lök och fräs med en aning chili. (Såpass lite att ingen anar något, bara så det smakar lite mycket.) Häll på en halv flaska billigt rödvin, lite örtkryddor. Och så en ordentlig klick senap, burken var nästan tom så jag drog ut resten med en slickepott. 

Jag har lärt mig av Lisa Förare Winbladh att vid långkok med senap i så slås den skarpa, starka smaken ihjäl men behåller den lite söta, milda fylligheten. Med andra ord grunden i Abbas barn-snälla senapssill. (När jag handlade hade jag dessutom impulsköpt en bit rökt sidfläsk, en bit av den fick fräsa med tillsammans med löken. Gav lite extra sälta, lite rök-toner.)

Efter ett tag, när såsen började se lovande ut var det dags att bryna flanksteken. Inget speciellt: varm panna (enligt pappas IR-termomenter varmare än de 210 grader som den klarar av), lägg i. Vänd efter en minut sådär. (Min stek hade dessutom osmaken att slå sig lite, så jag fick trycka ner kanterna med en stekpincett.)


Sen, som sagt, häll såsen rakt ner i pannan, stoppa pannan in i ugnen. (Jag antar det går bra att hälla allt i en form också, om inte pannan får plats/är ugnssäker. Men, du vet, disk.)  Efter 5 minuter kan man skiva den i såhär snygga skivor.

Sen är det bara att servera.

Gott. Väldans gott. Antagligen det bästa jag ätit på ett par månader.
/L