2010-08-22

Brässerad flankstek

Förra veckan höll jag fortfarande på att bygga hos förälderarna. På torsdagen skulle jag in till stan, så mamma sa “kolla om du hittar något trevligt i Hötorgshallen till middag”.

Där någonstans föddes middagsidéen. Jag har läst en hel del senaste tiden om flankstek, det verkar vara en populär styckningsdetalj i blogsammanhang. Gitto hade ju lärt mig att Hötorgshallen var en bra källa till flankstek, Latinamerikanska Livsmedel har det i sitt sortiment.




Väl åter packade jag upp flanksteken. Jag var lite imponerad av formen, iallafall på just den jag fick hem, den ser ut som en stor flundra. Om man följer riktningen på fibrerna ser det ut som en romb, som ett ruter i en kortlek. Jag hade inga konkreta planer i förväg på vad jag skulle göra av steken. Min plan var snarast att surfa efter inspiration. Men föräldrarnas ADSL modem hade dött, så tji fick jag. Jag hade dock lite vagt minne av när Griskindspatrik gjorde flankstek, fast ganska vaga minnen...


Min plan var att brässera: Bryna ordentligt i en varm panna. Häll på såsen, in i ugnen i fem minuter. Klart!


Alltså, först gjorde jag en rödvinssås.


Hacka en lök och fräs med en aning chili. (Såpass lite att ingen anar något, bara så det smakar lite mycket.) Häll på en halv flaska billigt rödvin, lite örtkryddor. Och så en ordentlig klick senap, burken var nästan tom så jag drog ut resten med en slickepott. 



Jag har lärt mig av Lisa Förare Winbladh att vid långkok med senap i så slås den skarpa, starka smaken ihjäl men behåller den lite söta, milda fylligheten. Med andra ord grunden i Abbas barn-snälla senapssill. (När jag handlade hade jag dessutom impulsköpt en bit rökt sidfläsk, en bit av den fick fräsa med tillsammans med löken. Gav lite extra sälta, lite rök-toner.)



Efter ett tag, när såsen började se lovande ut var det dags att bryna flanksteken. Inget speciellt: varm panna (enligt pappas IR-termomenter varmare än de 210 grader som den klarar av), lägg i. Vänd efter en minut sådär. (Min stek hade dessutom osmaken att slå sig lite, så jag fick trycka ner kanterna med en stekpincett.)


Sen, som sagt, häll såsen rakt ner i pannan, stoppa pannan in i ugnen. (Jag antar det går bra att hälla allt i en form också, om inte pannan får plats/är ugnssäker. Men, du vet, disk.)  Efter 5 minuter kan man skiva den i såhär snygga skivor.




Sen är det bara att servera.

Gott. Väldans gott. Antagligen det bästa jag ätit på ett par månader.
/L

1 kommentar:

gitto sa...

Ja, visst är det en underbar styckningsdetalj? Den har en sådan underbar köttsmak!