2012-04-06

Kall Långfredag, värmande mat.


Idag är det Långfredagen. Det är en dag som egentligen ska tillbringas i stilla kontemplation, kanske bön, över Jesu lidande.

I Sverige hade fram till 1973 reglerat detta. Offentliga nöjestillställningar var förbjudna.
Mina föräldrar har berättat att under deras barndom (40-50 tal) hade samhället definitivt inställningen att man

Jag hittade en krönika i Norrköpings Tidningar som ganska bra fångar känslan:

Långfredagen gjorde verkligen själv för sitt namn och den var ju såååååå förbaskat lång. Sååååå förbaskat tråkig. Radion spelade enbart psalmer och andaktsmusik, affärerna var stängda och det mesta var förbjudet, exempelvis att gå på bio. Nej, vi skulle ha det rejält tråkigt och bli påminda om hur Jesus plågades och dog på korset.

Just min mor fick dock leka. Min morfar var prästson, så hade hade fått sin dos av strikt stillasittande i sin barndom. Så min mammas tradition var att på Långfredagen öppnade dörren på glänt och alla barnen på gatan kom dit och lekte. Man var dock tvugna att leka inne, att leka utomhus och visa upp att man hade roligt på långfredagen gick inte för sig. Nog skandalöst var det att man hade roligt inomhus! (Fast grannarna tyckte nog att det var ganska praktiskt att barnen var någon annanstans istället för att gå omkring hemma och ha uppenbart långtråkigt.)

I mina farföräldrars familj tummade man också lite på "tråkighets-tvånget". Eftersom man skulle vara hemma i "stillhet" spelade man spel med barnen. Och kanske gick på en promenad. Fast där gick gränsen.


Fast när jag växte upp hade det här "tråkighets-tvånget" försvunnit. Jag kan inte minnas någon krav, varken från mina föräldrar eller från samhället, att ha tråkigt. Jag minns dock en gång i tonåren när jag hade ett gäng kompisar på besök. När mamma skulle göra middag resignerade hon och gjorde lasagna, det gick att skala upp till en full långpanna. Fast hon hade lite dåligt samvete att inte servera fisk på Långfredagen...



Fast just en dag som idag, när snöbyarna avlöser varandra känns det ganska bra att sitta inne och kura. Och lyssna på påskmusik. Jag kände att det var dags för en sufflé-omelette! Jag har ju gjort det förut, men repriser är också trevligt ibland.




Dela ett par, tre ägg i vitor och gulor. Vispa vitorna fluffigt. Vänd ner gulor, riven ost och eventuella kryddor i smeten med en slickepott. (Jag hade i en matsked frusen, hackad persilja.)



Sen är det bara ner i en panna och stek. Jag tror man ska ha någon låg-mellan värme och kanske lock på. Hela äggstanningen ska bli varm och koagulera innan den ost som är i kontakt med stekpannebotten helt förkolnat. just den här gången blev det kanske lite mer "kol-smak" på omeletten än jag tänkt. Fast gott ändå.


Glad Påsk!

2011-12-23

En juligare kotlett

Igår funderade jag på om det inte var en bra dag är "kotlett och kål". Det är en ganska enkel rätt. Principen är att bryna en kotlett på båda sidor (hög värme så det blir lite stekyta) och sedan låta den koka klart tillsammans med en massa vitkål.


På vägen hem passerasde jag förbi en liten butik i Älvsjö med bra kött. Efter att ha tittat runt lite hittade en skiva kotlett av gotländskt lamm. Så hem och göra "Får i kål". Eller, nja. nej. Det är en annan rätt som vore spännande att försöka göra, fast inte idag. Men lammet fick iallafall tilllagas ihop med kålen.


Grundprincipen är enkel. Bryn en kotlett på tokhög värme, 30 sekunder per ena sidan, vänd och räkna till 30 igen. Släpp sedan ner ett litet berg med strimlad vitlål ovanpå och häll på lite vätska, kanske en knapp deciliter? Vatten+buljong-fond är mitt standardval. Eftersom pannan är varm kommer vätskan direkt börja stormkoka. Lägg på ett lock så ångan inte rymmer för fort. (Jag använder min gjutjärnspanna till detta, en enkel teflonpanna skulle nog inte tåla den snabba nedkylningen från vätskan.) Sen får kotletten ligga och småputtra på eftervärme en kvart, tjugominuter medans fläsket blir genomstekt (kokt?) och kålen mjuknar en del. Sen är det klart! (Trogna läsare kanske minns att jag skrivit om denna metod för att steka fläskkotlett förut.)

Dagens variant blev lite mer exotiskt julig, rödkål istället för vitkål.

Jag började med att skiva en lök och en stjälk selleri som fick fräsa tillsammans i en panna tillsammans med kryddor. (Kummin och salvia tycker är en bra par här.) Blanda i rödkålen och låt den bli aningens brynt. (Bryn kotletten under tiden.) Sen är det bara att släppa ner kål+lök ovanpå kotletten, häll på buljong och på med locket. En kvart senare är middagen klar! 
Om din selleri-stjälk har blad, garnera med dem!


God Jul!
/L










2011-12-22

Jullunch-pizza

I tisdags var jag med och organiserade en liten jullunch. Vi var ett gäng som hade plockat fram en någorlunda hyfsat julbord. Rökt lax, skinka, fårfiol, ägghalvor och sill såklart. Jag hade bidragit med att göra sillinläggningarna.

Det var en trevlig lunch, alla åt och småpratade lite sådär som man gör på sådana tillställningar. Och så blev det lite rester, ganska mycket rester faktiskt. Så när jag gick hem hade jag med mig en del rester. Fårfiol, grönkålen som var garnityr och en halv Västerbottenost.

Idag blev det därför jullunch-pizza.

Grönkålen trodde jag skulle behöva lite förberedande uppmjukning. Så den fick ligga och sjuda några minuter först. Sen blev den smörslungad en aning innan pizzan monterades. Pizzabotten, tomatsås, grönkål, lammfiol och västerbotten. Som en jultallrik, fast mycket godare.

/L






2011-11-09

Konfiterade trattkantareller.


Just nu är det sässong för trattkantareller. Visserligen börjar sässongen närma sig slutet, i helgen var jag och far min ute med pannlampor. På en halvtimme lyckades vi plocka 1½ kg. (Jag hade en starkare lampa än pappa, så jag lyckades norpa åt mig betydligt mer svamp. Fast jag antar man kan plocka medans solen är ute. Om det inte är molnigt. Om man orkar upp tidigt på morgon...)

Vi hade en likande runda för några veckor sedan. När vi satt där efter rensningen medans högen av rensad svamp växte så sakta funderade jag lite på vad man skulle göra av den. Kunde man göra något annat än att bara lägga den på torken och spara i skåpet?

Jag hade en svag minnesbild från ett gammalt inlägg från Gitto. Konfiterad Karl-Johansvamp.
Borde man inte kunna göra samma sak på trattkantareller?

En full olla/bricka med svampar blev grovhackad och hamnade i en form. På med smör, timjan, en massa smör och in i ugnen.



Det fick stå där på lite låg temperatur i en fyra-åtta timmar. (Minns inte exakt temperatur, kanske 120?) Sen var det bara att ösa upp i burkar och spara undan i kylen.



Idag hade jag tänkt att använda det.
Jag brukar laga fläskkotletter såhär. Bryn dem hårt på båda sidor. 30-45 sekunder i tokvarm panna. Vänd. 30-45 sekunder till. Häll i vatten i pannan och på med ett lock. Låt det ångkoka i 10-15 minuter till.

Planen var att bryna kotletten som vanligt. Lägga på en matsked svamp-smör och en hackad fräst liten lök ovanpå. Jag hade grovhackat en lök. Fräst tillsammans med salvia. Sen på med en del vattan och en del fransk senap så fick det koka ihop en aning. Ovanpå kotletten och smören hamnade detta lökhack och vätskan. Sen får det ligga och småmysa i värmen tills kotletterna är lagom genomstekta.

Väldans gott
/L

Och se upp. En en burkarna med svamp hade svampbitar som stack upp ovanför fettlagret. Efter två veckor var det även lite ludna saker ovanpå svampen. Inte helt kul. Se upp där!


2011-10-29

Öljäsningens problem och nödlösningar

Jag gjorde en ölsats till. Enligt receptet (mitt recept iof) skulle det bli en "Dark IPA". Torr, besk och stark. Sagt och gjort skredde jag till verket.

5kg tvåraders Pale Ale malt
1kg Crystal 100 malt
50g patent malt
500g extra socker

Humle:
35g hela humle kottar, Target (12,5%) vid 70 min
22g hela humle kottar, Target (12,5%) vid 10 min
8g hela humle kottar, Amarillo (10,2%) vid 5 min

OG 1072
FG 1012 (FG är efter super-slut-jäsningen alltså. Läs nedan för motivering.)

Vid flasktappnings-dags gjorde jag som vanligt. Öppna hinken, häll i lite socker, drygt ett hekto. Rör om, låt det stå så allt lugnar sig och så tappa på flaskor. Inte så bökigt.

När flaskorna hade stått på efterjäsning i en tio dagar tänkte jag det var dags att prova om det blev gott. Jag öppnade en flaska och hällde upp. Det smakade som någonslags ironi över Barley Wine. Sött, aning beskt och ingen kolsyra, eller iallafall nästan ingen kolsyra.
Jag hade ju lovat att ta med till festen!

Jaha. Nähä. Det här funkar ju inte. Uppenbarligen inte.

Prio 1, ta bort sötsliskigheten.
Prio 2, lite kolsyra.

Så jag började med prio ett. Sötsliskigheten. Det ända sättet att ta bort socker är att omvanda det. Jag hade en planerad julöl som höll på att jäsa. Jäsa. Det innebar att jag hade levande jäst hemma. Jag blandade ihop lite maltextakt och vatten i en bunke så det skulle ge en OG på ungefär 1040, kokade, kylde och hällde i en slev av den jäsande julölen. Efter ett dygn såg det lovande bubbligt ut så jag hällde ner jäst-slurryn i en jäshink. Sen i med ölen. Det kändes mycket konstigt att ställa sig med två lådor ölflaskor, öppna flaska efter flaska och hälla ut. Visserligen i slasken, men väl i någon oformlig plasthink.

Jaha, så jag tog min öl, hällde ner i en plasthink, med jäst visserligen fast det kändes ju ändå lite som att överge, kasta bort ölen. Fast dagen efter var den glad och tacksam, det bubblade lite uppmuntrande från vattenlåsen.

Fortfarande efter några dagar bubblade det på. Så jag lät det stå där och bubbla på. Det bubblade. Och det fortsatte att bubbla. Och bubbla.

Min plan var nog att låta det bubbla ut, hälla i lite mer socker, flaska och låta det jäsa i flaska igen, precis som jag hade tänkt. Fast när helgen i fråga började närma sig jag inse att det här skulle inte funka. Inte en chans i h-e att det hinner jäsa fram lite fina bubblor innan helgen. Inte en chans.

Jag hade två mål med omjäsningen, sockret och bubblorna. Sockret var löst, men bubblorna kändes floppat.

Så vad gör man nu?
Dags för nödlösningar.

Efter lite funderingar fick jag en idé.
Min mamma har en maskin som kan stoppa in kolsyra i vatten, en Soda Streamer. Borde inte det fungera?

Jag övertalade mamma att låna den över helgen. Jag fick den tillochmed lite i god tid. Så på torsdagskvällen skulle jag testa konceptet. Jag hällde öl i Soda Streamer-flaskan, skruvade in i maskinen och tryckte på "kolsyra-knappen". Skruvade ur flaskan igen. Pschhhh. Och en massa skum började komma ut. En massa skum. Tack och lov att jag var i köket så det var bara att ta hela Soda Streamer, ställa den i vasken och låta det mesta spruta ut, och torka upp det som kommit på golvet och skåpluckor.
Den lilla öl som fanns kvar i flaskan smakade bra. Fast just nu kändes det inte som en helt lyckad plan. Fast det var tordag kväll, tiden för experimenterande var slut.

På fredagen åkte jag iväg till festen med en Soda Streamer och två dito flaskor i en påse och två fem-liters dunkar med öl. Kolsyrefri öl alltså.

Jag hade en idé om att jag stressade ölen. Jag har för mig att man ska kolsyra drickat, låta det stå en stund och sedan hälla upp. Så på fredagen hade jag en lugnare plan. Fyll en Soda streamer-flaska med öl, kall öl. Kolsyra ölen i maskinen, spruta i den ganska långsamt. Låt det sedan stå stilla i en halvtimme, stilla i maskinen.
Så det var med viss förväntning jag skruvade loss flaskan för att se vad som skulle hända. Skulle jag få en stor famn fylld med med ölskum, eller en flaska med kolsyrad öl?
 



Öl blev det. Det pös lite, men ingen olycka. Fast det skummade en hel del. En oförsiktig festdeltagare upptäckte att hans glas bara innehåll skum och en aning, aning öl i botten. Så det <var inte lätt, definitivt inte perfekt men det fungerade. När man hällde ut vätska ur flaskan kom det nånting som definitivt var öl. Tillochmed ganska god öl.



En flaska gick inte åt den kvällen, den fick stå åtskruvad, kolsyrad över natten. Så när vi smakade den efter bastun var den jättebubblig och därför för besk, för besk för mig till och med. Men om man hällde med galet mycket bubblor, lät det lugna sig, då gick det att dricka. En ganska besk men smakfull öl.


Så att använda en Soda Streamer är inte idealt. Långt från.
Men om det inte finns några andra alternativ, då kan det vara en fungerande lösning.

Over and out
/Leif