2014-08-19

Ångade och grillade revbensspjäll



Jag har under sommaren haft ett litet projekt med att grilla kokta revbensspjäll.

Det hela började en dag i våras kom jag hem en dag med tunnskurna revbensspjäll. Som så ofta var det lite oplanerat, lite för sent för att jag skulle hinna grilla revbenen ambitiöst. Jag försökte hitta på något lite improviserat för att snabba upp det hela. Så jag började fundera på vad det fanns för bra tricks och fusk man kunde ta till.

Ett trick jag drog mig till minnes är att först koka köttet på något sätt. Och sedan grilla fram lite stekyta. Efter en del funderande bestämde jag mig för att prova att först ånga, och sen grilla.

Dock, jag har ju ingen riktig ångkokare.

Men, jag har ett gammalt runt grillgaller som ursprungligen följde med min microvägsugn. (Man ska ställa tallriken på den så den kommer nära grillelementet. Jag provade att använde den 1 gång. Det räckte. Fast gallret var smidigt.)

Ta den stora 8l saftgrytan och ställ gallret i botten. En dryg halvliter vatten i botten, stapla revbenen på gallret och salta lite.

Sen fick det stå och puttra på halv värme, så det småkokade lite lagom. I kanske en halvtimme tills det såg ut såhär. Sen fick det stå och svalna och droppa av sig en stund. Sen smeta på smak och grilla fram en yta.

Så där har jag hållit på då och då hela sommaren. Idag tror jag att jag lyckades.

Jag provade först med en torr rubbing, fast det blev aldrig bra. Så jag övergick till att prova Glace-konceptet, det verkade mer lovande. Dagens försök till glace hade 2dl passerade tomater som bas, ett par matskedar gochujang, soja och en skvätt sirap. Samt lite blandade kryddor som såg goda ut, som ingefära, kanel och lite sånt.

Pensla på ovansidan av revbenen och in i ugnen på 225 grader i 10 minuter eller så, tills ytan torkat in, men innan den blir allt för svart. Sen vänd, pensla den sidan och in igen. Och så vidare tills all glace är slut eller du tröttnar.

(Egentligen hade jag tänkt grilla ute på el-grillen. Fast jag märkte att det gick lättare i ugnen, eftersom där värmen grillen från ovan så man har mer tid att kandera gracen innan den rinner av.)

Sen är det bara att hugga in.

Jag tyckte att ytan kapslade in köttet ganska bra. Så det blev en trevlig yta samtidigt som köttet höll sig saftigt. Riktigt gott!

Fast, såklart, någon slags förbättring kan man nog fundera på.
Jag tror att glacen skulle vinna på något förtjockningsmedel. Kanske en aning potatismjöl eller så. Bara så pass att glacen inte rinner av allt för lätt.

/L

2013-11-21

Pizza, post fix

I lördags hade jag en flankstek i kylen och lovande planer.
Men när jag serverade så var det något fel. Jag tog en första tugga och det smakade "fel". Jag tror den där biffen var "bättre före" för ett tag sedan.

Efter en tur förbi sopp-påsen var det dags att fundera på vad jag skulle få som andra rätt till middag.Den första var ju lite rutten...

Det här var ett tillfälle jag inte ville laga middag. Igen. En gång om dagen borde räcka.
Så jag fick ner till pizzerian och köpte en skinka-räkor-championer-pizza och vandrade hem.

Väl hemma hade jag en ljummen pizza, dåligt gräddad botten, med dålig ost och för lite kryddor.
Dags för Pizza Rescue!

Så ta din enkla pizza och försök att krydda upp den. Oregano, starkt paprikapulver och lite vad annat spännande du hittar i kryddhyllan. (Nästa gång ska jag prova att mala lite sechuanpeppar.)

Sen in i ugnen med pizzan igen, den har ju ändå blivit lite kall  (den undre halvan av pizzan brukar fungera som plåt för pizzan).

Efter några minuter under grillen är det dags för middag, försök två.




2013-11-06

Tulips Pulled Pork

Häromveckan gick jag runt på Konsum och hittade en liten pappask i kötthyllan. "Pulled Pork" stod det på asken.
"Va? Finns det färdigt numera?" tänkte jag.
Jaja, det är väl bäst att testa.


Enligt instruktionerna skulle man ta ut steken ut platsförpackningen och stoppa in den i ugnen en halvtimma så den blir varm. Klart!


Så den lilla steken (det såg ut som en bit utskuren bog, men vem vet) åkte in i ugnen.  Medans den värmdes i ugnen hade jag lite tid att göra cole-slaw.


Appråpå cole-slaw.
Jag hittade ett bra tips i somras.
När man gör cole-slaw är tricket att få den strimlade kålen att bli mjuk. Jag har läst om en massa olika idéer. En idé jag testade var att hälla på en massa vinäger (en dl eller mer!)  och salt och sen lägga kålen under tyngd. "Presskål" helt enkelt. (Låt det stå 15-20 minuter.)
Sen är det bara att blanda i lite yoghurt/majonäs och kryddor så är det klart.


Efter halvtimmen var fläskbiten varm och färdig för "pulling."
Och den gick ju utmärkt att dra isär. Långa fina trådar av muskelfiber.


Så, dags att smaka.
Hmm. Jag känner igen smaken.
Lite snäll, lite mjäkig.
Deras specialla kryddmarinaden är flintastekkrydda!
FLINTASTEK!


Så lite desperat började jag rota i kylen för att se vad jag kunde hitta för att rädda denna barnmat. Jag hittade en burk gochujangpasta, salvia och ättika (eller snarast äppelvinäger).


Okej. Nu börjar det smaka lite roligare. Med lite cole-slaw blev det ganska gott.
Och sedan, dagen efter, gjorde jag varma mackor på resterna. Väldans gott med de extra kryddorna och osten.





Så idag blev det alltså en produktrecention. Om du gillar både flintastek och pulled pork är det här produkten för dig. Annars...  Njä.

2013-04-10

Stekta Haricots verts

För att börja med poängen, Haricots verts kan vara fantastiskt goda.

Men vi ska väl börja någonstans i trakten av där jag lärde mig känns denna böna. Mina första minnen är skolmatens "risotto". Den där rätten där kokt torrt, ris blandades med tinade frysta grönsaker och serverades direkt. Dom bönorna gillade jag inte.

Sedan dess har jag ibland fått blancherade bönor. Oftast vattniga, sorgliga bönor, helt utan salt eller andra kryddor. Så mentalt sorterade jag in haricots verts i kategorin "grönsaker jag inte tycker om".

För några år sedan hade jag ett projekt där jag testade mat jag ogillade i skolmatsalen.Jag provade fiskpinnar med stuvad spenat, stekt falukorv och en del annat. Jag borde ha provat att några varianter på haricots verts också...

nämligen insåg jag för en tid sedan att min avoga inställning mot dessa bönor att det var fel. Helt fel. Helt ofattbart fel.

Det började med att jag skulle försöka tillaga några bönor, lat och oförberedd som vanligt. Så jag hällde ner lite olja i pannan, ett par grabbnävar frysta bönor rak ner. Rör lite och vänta.
Ahhh. Det där var inte illa.

Efter några fler försök:

Stekta haricots verts:

1. Krossa och hacka tre, fyra vitlöksklyftor.

2. Häll ner olja, vitlöken och haricots verts i en panna på full effekt.
(Jag har fått lära mig att man ska undvika att bränna vitlöken, för det ska vara hemskt. Efter några experiment skulle jag instämma i att rostad vitlök är något helt annorlunda än inte rostad. Det finns tillfällen för båda. Det här är ett tillfälle för den rostade... Jag tror hjärnan tolkar rostningen som att maten är stekt.)

3. Fega inte ur och sänkt värmen. Tvärtom. Fortsätt steka på hög värme. Helst vill man att bönorna ska bli brynta, utan att innehållet blir genomkokt.
(Rör inte för mycket, om bönorna får ligga stilla lite finns det lite chans för för att faktiskt få stekyta. Fast rör lite, man vill ju att båda sidor ska få yta.)

Om man vill spexa till det kan man lägga till lök. Skiva en lök och när bönorna stekt en aning häll ner den. (Helst ska löken bli lite lagom genomstekt samtidigt som bönorna. Fast det är svårt att få till. Jag har provat att steka löken i en annan panna än bönorna; om du har en extra är det värt disken.)

Galet gott!

Som tips på serveringsförslag kan jag ge er stekt biff, stekta haricots verts och bearnaisesås. Väldans bra kombo...
 
En helt annan idé är som i bilden ovan: pasta carbonara, fast stekt sidfläsk och stekta bönor. Också något värt att prova

/Leif

2013-04-02

Råstekt rättika med gulasch




För en tid sedan köpte jag några bitar rättika i affären, för att se vad man kan göra med dem.
Idag kom en idé. Typ "råstekt potatis" vore kanske något.

Jag hade också en idé om att jag ville ha gulasch, vilket borde passa till.
Så matplaneringen började men en runda nere på Ica. Det fanns grovhuggna fläskkotletter med ben. Sedan tidigare hade jag som sagt rättikan och dessutom en bit zucchini som borde användas.

Fläskkottletterna delades ner i grytbitar och några ben. Först fick benen ligga i pannan och brynas, sedan kom köttbitarna ner och fick brynas, de med. I en annan panna frästes ett par grockhackade lökar tillsammans med kryddorna.
Det finns några viktiga saker för en bra gulasch. Först det uppenbara, fläskkött och massor av lök. Kryddorna, förutom vitlök, är stark paprika (eller svag och en del chili), kummin och mejram. Kumminen ger någon slags vag sötma, mejram ger en obeskrivbar fyllighet. Det är mejram som är den magiska kryddan i en kreolsk gumbo.

I ytterligaren en panna fick skivor av zucchini och rättika ligga och puttra tills viss stekyta började anas.


Det blev riktigt gott, kanske var det lite tråkig yta på rättikan, jämfört med hur det hade blivit om man hade stekt potatis. En idé jag ska prova i framtiden är att pudra lite potatismjöl på skivorna innan stekningen. Då finns det lite stärkelse som kan ge en stekyta, lite spännande maillardreaktioner.

/L